Ett skakigt gig

Vecka 20. Nicke tillbringar veckans alla kvällar med att transponera tillbaka alla låtar i sequensern, just in case... Men denna gång ser han till att ha båda versionerna av låtarna kvar.
     Sune är hemma hos Eivor ett par kvällar och försöker få henne att förstå att man måste sköta gigen och inte backa ur i sista stund bara för att det inte passar. Hon nickar och ler. Och bjuder på fika och de har sååå mysigt!

Lördag. Gig i Tierp. Ett nytt ställe och Sune är lite extra nervös eftersom ägaren är svåger till den största bokaren i hela landet. Ett ökengig här och det kan sätta djupa spår i Blandlerz spelplan...
     När de ska göra soundcheck upptäcker Bengt-Lars att han inte har med sig två hela trumstockar. Han hittar en som är nästan hel och en som är en bit kortare. Och trumstocksförsäljningen i Tierp en lördagskväll är något begränsad... Sune tar en ordentlig klunk Novalucol när han blir varse om situationen. Han är också nervös över att Eivor inte tagit hans predikningar på allvar. Hon bara MÅSTE göra bra från sig, tänker han.
     OK, första setet börjar. Bengt-Lars kämpar med sina alternativa stockar och försöker sätta slagen så rätt som det bara går. Man kan ju säga att timing-politiken blir något liberal denna kväll... "What a feeling!" Sune försöker hålla masken bakom miken och samtidigt sjunga. Och inte tänka på hur det ska gå i nästa set när Eivor ska gå på.
     Andra set. Alla går upp på scenen inklusive Eivor och arrangören står i baren och studerar bandet med en kritisk blick. De kör igång "Moonlight shadow". Eivor börjar sjunga men efter tre rader räcker hon över miken till Sune och skriker:
- Nej, du får sjunga! Jag har ingen lust på den här låten längre.
Sune blir stel som en pinne! Hans händer är upptagna av gitarren så han kan inte ta emot miken. Och där står Eivor och räcker ut hela handen. Och skriker, denna gång närmare miken vilket gör att ingen i lokalen missförstår hennes budskap. Men Sune har bestämt sig för att inte försöka kraxa sig igenom några låtar i hennes tonarter. Följaktligen blir denna låt utan sång och utan melodi. Och lite senare är baren även utan arrangör. Han har hört nog och går in på kontoret igen.
     Nåväl, Eivor sjunger sina låtar i resten av setet och i pausen är alla riktigt förbannade. De skäller ut Eivor efter noter (den enda gången någon kommit i kontakt med det ordet) och hon börjar ana vad hon ställt till med. De är alla överens om att detta inte får hända en gång till för då åker hon ut.
     Eivor behövde kanske en spark där bak för resten av kvällen går riktigt hyggligt. Det är bara ett par stycken som kommer fram och vill höra "den manliga sångaren". Men arrangörens omdöme är redan spikat. Han orkar inte höra Blandlerz mer denna kväll.
 

M. Allvalley